Min tik är väldigt rädd för människor

22 december, 2013, 20:39

Fråga till hundpsykologen:

Hej!

Jag har en shetland sheepdog tik som är lite mer än 1 år gammal nu. Hon är väldigt nervös av sig och har en stark rädsla för människor hon inte känner. Vi fick henne när hon var 10 veckor gammal och vet inte om de har hänt något så att hon blivit skrämd innan vi fick henne eller om hon bara är så i sin personlighet.

Om någon kommer hem till oss (eller hem till mina föräldrar) som hon inte känner så skäller hon väldigt mycket på dom och vill knappt sluta förr än de har gått. (Värst är det med män). Ingen får gå nära henne för då blir hon rädd och springer iväg eller skäller jätte mycket som försvar.  Hon är ändå nyfiken och vill gå fram och lukta men sen skäller hon igen. Det är värst på ”hemmaplan” men hon är ändå osäker/rädd annars med.

Det har hänt ett fåtal gånger att hon naffsat efter någon som gått förbi henne (och kommit obehagligt nära henne) En av gångerna var det efter min kompis barn (2år) som var hemma hos oss.

Vi vet att anledningen till att hon gör det är för att hon är rädd och osäker, men vi vet inte riktigt hur vi ska hantera det… Hon behöver verkligen inte acceptera alla, men vi vill ha bort skällandet och naffsandet och försöka få henne att övervinna den värsta rädslan någorlunda iallafall.

Så min fråga är då om du har några tankar kring hur och vad man skulle kunna göra för att hjälpa henne?

Väldigt väldigt tacksam för svar.
Mvh,
Elin (orolig matte)

Svar från Doggsons hundpsykolog, Malin Cedergren:

Hej!
Min första tanke är att fixa en ”säker plats” för henne, där hon kan känna sig lugn och trygg och där hon kan dra sig undan när hon känner sig trängd och/eller trött. Ett avgränsat rum, en bur eller vad det nu kan vara. Givetvis bör ni träna in den här platsen på ett bra och positivt sätt, så att det inte känns som en bestraffning för henne att vara där, utan att hon faktiskt själv väljer att gå dit. Jag tolkar också hennes beteende som att hon är osäker och rädd och att det är därför hon beter som hon gör.

Jag tycker också att ni ska tala om för era gäster att de inte ska bry sig om henne, inte ens titta på henne (åtminstone inte söka direkt ögonkontakt) och låta henne få komma fram och nosa när hon är redo. Ha massor av gott godis, som hon enbart får när ni har besök och som gästerna kan ge henne när hon har lugnat sig lite och vågar sig fram till dem. Först kan de kasta iväg godiset till henne med så lugna rörelser som möjligt och sedan kan de prova om hon vill ta ur handen.

Gå långsamt fram och låt hunden ta initiativ till kontakt själv. Ingen får ta kontakt med henne först, utan det är upp till henne. Er roll i detta är viktig – ni måste styra människorna och tala om för dem hur de ska göra och hur de ska bete sig.

Hjälper det inte med dessa små förändringar, utan ni upplever att er hund fortfarande är rädd och osäker, så tveka inte att ta kontakt med en kunnig och duktig hundpsykolog som kan hjälpa er till rätta med problemet! Tycker inte att er hund ska behöva gå omkring och vara rädd i sitt eget hem – lilla hjärtat!

Stort lycka till!

Malin Cedergren, hundpsykolog, Björkhaga Hundskola.

Vill du också ställa en fråga till Malin? Det kan du göra här.