Hund som morrar vid matskål

12 december, 2011, 11:01

Fråga till hundpsykologen:

Jag sköter om en liten nakenhund under dagtid och den har ett beteende som jag undrar hur jag ska kunna arbeta bort. Han får mat i en skål och varje gång jag ska ta bort skålen för disk så morrar han hotfullt och om jag inte backar utan pratar tydligt med honom och tar matskålen hugger han blixtsnabbt i min hand. Jag vill inte förvärra detta genom att korrigera på fel sätt och jag ber dig om råd hur jag ska lösa detta på för hunden bästa sätt.

Han gör lika dant när vi ska gå ut och han inte vill hänga med. Samma morrande och till slut ett hugg i min hand.

Som sagt, hur löser jag detta problem?

Svar från Malin Cedergren, hundpsykolog på Doggson:

Hej!

I mina öron låter det som om han inte riktigt litar på dig i de här situationerna och det hade varit intressant att veta om det är likadant när han är hemma. Det spelar kanske inte så stor roll i sammanhanget, men jag blir lite nyfiken. När det gäller att han morrar när du ska ta upp skålen för att diska den, så finns det flera olika sätt du kan lösa det på. T ex så kan du vänta med att ta skålen tills han befinner sig i ett annat rum, för ibland så löser sig saker och ting på ett väldigt enkelt sätt genom att vi ändrar på situationen helt och hållet. Det är kanske inget måste att du tar den så fort han har ätit klart, utan den kanske kan stå kvar en stund tills han har glömt den och hittar på annat. Jag tycker absolut inte att du ska korrigera honom på något sätt – han kommunicerar med dig och varnar dig genom att morra, lyssnar du inte på det så kommer precis det han varnade dig för, nämligen nafsande mot händerna. Lyssna på honom istället – han litar inte på dig i de här situationerna helt enkelt – och ge honom istället all anledning till att kunna lita på dig.

Ett annat sätt kan vara att kalla bort honom från skålen och berömma och belöna honom för att han kom till dig och så kan du kanske be honom att sätta sig, berömma och belöna honom för det och sedan kan du försöka gå tillbaka till skålen och ta den. Under hela tiden kan du kanske kasta godisbitar på golvet till honom, så att han får en helt annan association till att du tar skålen. Eller så kanske han ska sluta få maten i skålen helt och hållet och äta från din hand eller leta upp kulorna från golvet (om det nu är torrfoder).

Är det så att han dessutom morrar åt dig när du går förbi skålen hade jag försökt att gå förbi och droppa ner några riktiga godbitar till honom – det sista jag hade gjort är att ta skålen ifrån honom, för då får han verkligen all anledning till att misstro mig. Jag hade bara pratat lugnt med honom och gett honom några riktiga godbitar, så att den associationen ändras också och han inte längre ser det som ett hot att jag är i närheten av matskålen – tvärtom kan det hända en massa fantastiska saker när jag kommer dit.

När det gäller morrandet när ni ska gå ut på promenad, så tycker jag att du ska försöka titta på situationen. Exakt VAD är det han reagerar på? Är det när halsbandet eller selen ska på? Eller när du krokar fast kopplet? Eller är det vid ytterdörren, men ingen annanstans han reagerar så här? Vad försöker han egentligen säga till dig? Inte heller i den här situationen ska du korrigera honom på något sätt – han visar att han inte litar på dig eller att han inte vill gå ut och varför ska du tvinga honom då eller korrigera hans beteende? Då kommer han att känna sig ännu mera trängd och antagligen kommer du också att märka att beteendet blir värre så småningom. Försök hitta orsaken till varför han inte vill gå ut med dig! När du har kommit på det så fundera över hur du kan lösa det – det är inte alltid att vi måste träna en massa, utan ibland kan det faktiskt räcka med att ändra på situationen eller något i miljön för att det ska fungera bättre. Kanske gillar han inte halsbandet, men det funkar bättre med sele? Kanske känner han sig trängd när du lutar dig över honom och om du sätter dig på huk, så funkar det kanske bättre? Jag hoppas att du förstår hur jag menar! Kanske finns det något du kan ändra på i rutinerna? Han behöver kanske inte gå ut fullt så ofta och om du skippar en promenad är han kanske mer motiverad att följa med dig? Jag vet ju, som sagt, inget om hur det ser ut eller hur era rutiner är, utan försöker komma med förslag på hur det eventuellt skulle kunna lösas.

Tveka inte att ta kontakt med någon hundpsykolog i din närhet, så att du kan få mer hjälp om du känner att du behöver det! Förstår att man kanske inte gör det med en hund man är dagmatte till, men om du pratar med hans familj så kanske de kan ta kontakt med någon istället!

Lycka till!

Malin Cedergren, hundpsykolog, Björkhaga Hundskola.

Vill du också ställa en fråga till Malin? Det kan du göra här.

Utskriftsversion